Andningsövningar vid panikångest – fungerar det verkligen?
Panikattacker kan kännas som att tappa kontrollen. Hjärtat rusar, andningen blir ytlig och snabb, kroppen skakar, och tanken om att något farligt ska hända tränger sig på. En av de mest direkta vägarna att återfå kontroll vid en panikattack är att arbeta med andningen. Flera studier visar att strukturerade andningsövningar kan minska intensiteten i panikattacker och i vissa fall förebygga dem helt (Meuret et al., 2017). Vad händer med andningen vid panikångest? Vid panikaktiverade tillstånd andas vi ofta för snabbt och för grunt, vilket leder till hyperventilering. Detta sänker koldioxidnivåerna i blodet (hypokapni) och skapar symtom som yrsel, stickningar, bröstsmärta
Skillnaden mellan panikångest och generaliserad ångest – en psykologisk guide
Ångest är ett samlingsbegrepp som rymmer flera olika psykiska tillstånd. Två av de mest förekommande är paniksyndrom och generaliserat ångestsyndrom (GAD).Trots att båda präglas av oro och kroppsliga symtom, skiljer de sig åt i flera avgörande avseenden vad gäller uttryck, förlopp och behandling. Att förstå skillnaderna är centralt för att kunna erbjuda rätt vård och skapa ökad självkännedom hos den som drabbas.Vad är paniksyndrom?Paniksyndrom kännetecknas av återkommande, oväntade panikattacker – intensiva episoder av stark rädsla eller obehag som når en topp inom några minuter. Symtomen inkluderar hjärtklappning, andnöd, yrsel, svettningar, frossa, illamående och känslor av att förlora kontrollen eller att
Panikångest på natten – varför det händer och hur du hanterar det
Att vakna upp med hjärtat rusande, andnöd, svettningar och en stark övertygelse om att något hemskt håller på att hända – detta är verkligheten för många som lider av nattliga panikattacker. Panikångest på natten är inte ovanligt och förekommer hos en betydande del av personer med paniksyndrom (American Psychiatric Association, 2013). Men varför uppstår dessa attacker under sömnen, och hur kan man förstå och hantera dem? Vad är en nattlig panikattack? En nattlig panikattack inträffar oftast plötsligt, mitt i natten, utan att föregås av tydliga tankar eller yttre triggers. T Till skillnad från dagtida panikattacker, som ofta kommer i
Sambandet mellan panikångestattacker och alkohol?
Panikångestattacker kännetecknas av plötslig och intensiv ångest som ofta upplevs som livshotande, trots att den i sig inte är farlig. Under en attack kan individen uppleva hjärtklappning, yrsel, svettningar, andnöd och en överväldigande rädsla för att dö, tappa kontrollen eller bli galen (American Psychiatric Association, 2013).För många som lider av paniksyndrom eller återkommande panikattacker är det vanligt att försöka självmedicinera med alkohol i hopp om att lindra de ångestrelaterade symtomen. Men forskning visar att sambandet mellan panikattacker och alkohol är mer komplext – och ofta kontraproduktivt.Alkohol fungerar inledningsvis som ett centralt nervdämpande medel. Det kan tillfälligt minska ångest genom att
Sambandet mellan utmattningssyndrom och paniksyndrom: en översikt av samsjuklighet
Utmattningssyndrom och paniksyndrom är två diagnostiska tillstånd som ofta betraktas som separata i klinisk praxis, men i själva verket uppvisar en betydande grad av samsjuklighet (även kallad för komorbiditet på fackspråk). Båda tillstånden präglas av en överaktivering av kroppens stressystem, och de kan både överlappa och förstärka varandra, vilket gör det kliniskt utmanande att skilja mellan dem utan en noggrann psykologisk bedömning. Utmattningssyndrom kännetecknas av långvarig fysisk och psykisk trötthet, kognitiva svårigheter, sömnstörningar och en ökad känslighet för stress efter en period av överbelastning (Socialstyrelsen, 2024). Paniksyndrom å andra sidan definieras av återkommande panikattacker som kommer oväntat och inte är
Utmattningssyndrom – symtom och evidensbaserade principer för effektiv behandling
Vad är utmattningssyndrom? Utmattningssyndrom definieras som ett tillstånd av långvarig fysisk och psykisk utmattning som uppstår efter minst sex månaders svår stress och otillräcklig återhämtning. Symtomen omfattar såväl psykiska som kroppsliga uttryck, inklusive trötthet, koncentrationssvårigheter, känslomässig labilitet, sömnstörningar och fysisk värk. Diagnosen utmattningssyndrom förutsätter att symtomen pågått minst två veckor och orsakar betydande lidande eller nedsatt funktion i arbete och socialt liv (Socialstyrelsen, 2024). OBS! Diagnosen för Utmattningssyndrom kommer att försvinna i Sverige från januari 2028, då införandet av världshälsoorganisationens diagnosmanualen ICD-11 innebär en förändring av hur stressrelaterade sjukdomar kategoriseras. Tills vidare gäller nuvarande diagnoskriterier, vilket inkluderar krav på