Begreppen stress, utbrändhet och utmattningssyndrom används ofta omväxlande i både vardagligt tal och i media.
Trots att de alla relaterar till psykisk belastning, handlar det om olika tillstånd med skilda definitioner, orsaker och behandlingsbehov.
Att kunna skilja dem åt är viktigt för att förstå vad som händer i kroppen och psyket – och för att kunna få rätt stöd och behandling.
Stress – en naturlig respons som blir skadlig över tid
Stress är i grunden en fysiologisk och psykologisk reaktion på krav eller hot. Den aktiverar kroppens sympatiska nervsystem, vilket ökar vakenhet, hjärtfrekvens och muskelspänning. Denna reaktion har varit avgörande för människans överlevnad. Kortvarig stress – så kallad akut stress – kan vara positiv och prestationshöjande. Problem uppstår när stressen blir långvarig och kroppen inte får tillräcklig återhämtning (McEwen & Akil, 2020).
Kronisk stress är kopplad till ett flertal negativa hälsoeffekter såsom sömnsvårigheter, nedstämdhet, hjärt-kärlsjukdomar och nedsatt immunförsvar. Men kronisk stress i sig utgör inte en psykiatrisk diagnos, utan är en riskfaktor för utveckling av flera olika tillstånd – däribland utmattningssyndrom.
Utbrändhet – ett arbetsrelaterat fenomen
Begreppet utbrändhet (engelska: burnout) introducerades av psykiatern Herbert Freudenberger på 1970-talet för att beskriva en uppsättning symtom hos personer som arbetade inom vård och sociala yrken (Freudenberger, 1974). Idag används termen mer generellt och avser ett tillstånd som uppstår till följd av långvarig arbetsrelaterad stress.
Världshälsoorganisationen (WHO, 2019) klassificerar utbrändhet som ett arbetsrelaterat syndrom, inte som en medicinsk diagnos. Det kännetecknas av tre dimensioner:
- Känslomässig utmattning
- Cynism eller distans till arbetet
- Minskad professionell effektivitet
Utbrändhet är alltså kopplat till arbetsmiljö och organisatoriska faktorer snarare än till individens hela livssituation. Det saknas också konsensus kring diagnoskriterier och det är inte en erkänd psykiatrisk diagnos i vare sig DSM-5 eller ICD-10.
Utmattningssyndrom – en klinisk diagnos i Sverige
Utmattningssyndrom är en medicinsk diagnos som enbart används i Sverige, och som infördes av Socialstyrelsen 2005. Diagnosen är kodad som F43.8A i ICD-10-SE och ställs när en individ har varit utsatt för påtaglig stress under minst sex månader utan tillräcklig återhämtning. Tillståndet kännetecknas av utmattning, kognitiva nedsättningar (t.ex. minnes- och koncentrationssvårigheter), sömnproblem, ökad stresskänslighet och fysiska symtom såsom smärta eller hjärtklappning (Socialstyrelsen, 2022).
En viktig distinktion mellan utmattningssyndrom och utbrändhet är att det förra inkluderar flera kroppsliga och kognitiva symtom, är inte begränsat till arbetet och uppfyller kriterier för psykiatrisk sjukskrivning. Det betraktas som ett utfall av långvarig, obearbetad stress i kombination med bristande återhämtning.
Diagnosen kommer att försvinna i och med att Sverige går över till ICD-11 under 2028, men är giltig fram till dess.
Klinisk betydelse: olika insatser för olika tillstånd
Att kunna skilja på dessa tre begrepp är avgörande för behandling och återhämtning. En person som upplever hög stressnivåer kan ofta ha nytta av stresshantering, förändringar i livsstil eller arbetsmiljö. Utbrändhet kräver organisatoriska förändringar och återhämtning från arbetsrelaterade krav. Utmattningssyndrom däremot är ett medicinskt tillstånd som kräver professionell bedömning och ofta längre rehabilitering, ofta med stöd av både sjukvård och arbetsgivare.
En felaktig användning av termerna riskerar att förminska allvaret i tillstånd som kräver behandling. Därför är det viktigt att den som upplever svår trötthet, kognitiva problem och stressrelaterade kroppsliga symtom söker hjälp hos en legitimerad psykolog eller läkare för korrekt bedömning.
Läs mer om behandling av utmattningssyndrom här
Referenser
Freudenberger, H. J. (1974). Staff burnout. Journal of Social Issues, 30(1), 159–165. https://doi.org/10.1111/j.1540-4560.1974.tb00706.x
McEwen, B. S., & Akil, H. (2020). Revisiting the stress concept: Implications for affective disorders. The Journal of Neuroscience, 40(1), 12–21.
Socialstyrelsen. (2022). Utmattningssyndrom – definition, symtom och rehabilitering. Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se
World Health Organization. (2019). Burn-out an occupational phenomenon: International classification of diseases. WHO
